Kärlekens väg

Betraktelse i fastetid

Askonsdagen den 5 mars 2025

När vi nu efter fastlagsbullarnas fest har gått in i de 40 dagarnas fasta inför påsken, inbjuds vi att ägna en stund varje dag åt att gå med Jesus en liten bit längs Kärlekens väg. Genom evangeliernas skildringar, eller med den bibelläsningsplan som vi följer gemensamt under fastetiden (finns att hämta i kyrkan), kan vi få följa med och se hur den vapenlöse Jesus förverkligar sin livsuppgift – hur vetekornet faller i jorden och dör – hur Jesus ger sitt eget liv för att vi skall få leva. Vi påminns om att korset inte är en tragedi utan en triumf. Och att efter död kommer liv! 

”När jag blir upphöjd från jorden skall jag dra alla till mig” (Joh 12:32)

…säger Jesus och talar om sin förestående död på korset. Jesus är den på korset upphöjde. Först upphöjd, uppspikad på korset – förnedrad – sedan uppstånden, upphöjd till den kung som segrat över döden och all ondska.

”Om någon vill tjäna mig skall han följa mig, och där jag är kommer också min tjänare att vara” (Joh 12:26)

Fastetiden inbjuder oss att gå kärlekens väg i Jesu efterföljd. Vi uppmuntras att lägga det viktiga åt sidan till förmån för det viktigaste. Vi får försöka skala av det yttre, leva lite enklare, söka mer av stillhet, umgås med Gud i bön och genom hans ord. Så att också mitt jag kan bli synligt för mig själv. Så att jag kan se vad det är som jag behöver lämna av vid korset. Genom rannsakan och urskillning får vi steg för steg växa i tro och, i bästa fall, i personlig mognad och kärlek till vår nästa. Kanske kan fastans solidaritetsmotiv bli än mer aktuellt i dessa tider av oro i vår omvärld? 

Låt oss upptäcka fastan som en tid inte bara av rannsakan och självprövning, utan också av kärlek och glädje! Glädjen i att ge oss själva tid och möjlighet att gå djupare in i mysteriet och upptäcka mer av Jesu ofattbara, vapenlösa, utgivande kärlek till oss. Glädjen i att avstå något för min egen del, för att kunna underlätta tillvaron på något sätt för en medmänniska.

Med önskan om Guds nåd och frid!

David Arwe